Årets stipendiater

Systemperspektiv på eftersortering och avfallsförbränning

I år delas Värmekraftföreningens stipendium ut till examensarbetet: Från restavfall till resurs – klimatnytta med maskinell eftersortering av hushållsavfall i Linköping och stipendiaterna heter Otto Hultin och Sixten Landin.

Deras examensarbete tar sig an en aktuellt fråga för branschen i allmännhet och mer specifikt för Tekniska Verken i Linköping – hur en eftersorteringsanläggning påverkar klimatutsläpp, energisystemet och aktörerna längs hela värdekedjan. Det är ett arbete som rör sig bortom själva pannanläggningen och istället zoomar ut: Vad händer i hela systemet när vi börjar sortera mer – även efter att avfallet redan har samlats in?

Hela kedjan – inte bara skorstenen

Arbetet genomfördes i samband med att en ny eftersorteringsanläggning hos Tekniska Verken i Linköping byggdes, men innan den tagits i drift. Det innebar både möjligheter och utmaningar.– Vi kunde analysera potentialen och modellera olika scenarier, men vi har förstås inte kunnat fånga allt som händer i verklig drift, säger Otto.

Studien visar något som kanske förvånar vid första anblick: utsläppen från själva förbränningsanläggningen (”skorstenen”) förändras inte nödvändigtvis så mycket – och kan i vissa scenarier till och med öka. Förklaringen ligger i systemeffekterna. Om utsorterat material ersätts med importerat avfall med högre plastinnehåll kan utsläppen påverkas åt fel håll lokalt, även om helhetseffekten i systemet blir positiv av  de utsorterade avsättningarna.
– Det tydligaste medskicket är att systemgränserna är avgörande, säger Sixten. Man måste se hela kedjan.

En investering som kräver fler aktörer

En annan central slutsats är att en eftersorteringsanläggning inte fungerar i ett vakuum. För att klimatnyttan ska realiseras krävs att det utsorterade materialet faktiskt används.

– Man behöver tidigt säkra avsättning för de fraktioner man sorterar ut. Plast, metaller, biofraktioner – det måste finnas en mottagare,  säger Sixten.
Det gäller också att fundera på ambitionsnivån. Alla anläggningar kanske inte behöver sortera ut lika många fraktioner. Lokala  förutsättningar, närliggande aktörer och befintlig infrastruktur spelar stor roll. Samtidigt visar arbetet att incitamenten kan bli komplexa.  En aktör som investerar i eftersortering tar en ekonomisk risk – nyttan uppstår i hela systemet, men kostnaden kan hamna lokalt. Det  ställer krav på samverkan.
– Alla behöver kroka arm för att det ska bli en verklig förbättring, säger Otto.

Från examensarbete till yrkesliv

Båda stipendiaterna arbetar idag inom energi- och hållbarhetsområdet. Sixten är energi- och miljökonsult på Enviloop och arbetar bland annat med utsläppsrätter och rapportering kopplat till avfallsförbränning. Erfarenheterna från examensarbetet har gett en djupare förståelse för hur regelverk och utsläppshandel fungerar i praktiken. Otto arbetar som Projektledare Miljö på Holmen Board & Paper och lyfter särskilt med sig systemperspektivet:
– Man behöver förstå aktörerna både uppströms och nedströms för att kunna arbeta med resurseffektivitet. Hållbarhetsfrågor går inte att lösa isolerat. Det är något jag verkligen tagit med mig.

Presentation på Panndagarna

Den 28 april presenterade Otto och Sixten sitt arbete under Panndagarna där de även mottog stipendiet. Stort grattis till årets stipendiater!

Läs hela examensarbetet här