Obesvarade frågor från höstens konferens 2021
Nedan finner ni de frågor med tillhörande svar som vi inte hann presentera för er på höstens konferens den 11e november.
Föreläsning:
Biokol – Produktion och användning, Mattias Gustafsson
Fråga:
Kan man producera biokol i en rosterpanna genom att helt enkelt öka rosterhastigheten och sålla fram oförbrännt ur bottenaskan?
Svar:
Tack för frågan. Riktigt så enkelt är det inte att ställa om en rosterpanna. Men har du/ni intresse är jag öppen för att ta ett oförutsett möte om hur vi skulle kunna hjälpa till.
Föreläsning:
Förenklad retorik leder klimatarbetet fel, Erik Dotzauer
Fråga:
Vi som deltar i denna konferens är ju av natur dragna till kraftvärmeproduktion och energiförsörjning och vi ser ju direkt hur olika system slår i samhället. Men finns intresset hos mottagarna? Hur blir du och dina presentationer mottagna?
Svar:
Mina presentationer på konferenser och inlägg på LinkedIn i stort blir mycket väl mottagna. I princip varje vecka är det någon som hör av sig och vill resonera vidare och tipsa om saker och ting.
Fråga:
Om du får sia – hur tror du diskussionerna går om ett år från nu och kommer vi klara vintern effektmässigt utan brist i vårt södraste område?
Svar:
Problemet med eleffekt tror jag kommer att förvärras under de kommande åren, och då speciellt i södra Sverige. Man kommer inte att hinna bygga elnät, lagring och produktion i den takt som bl.a. elbilsflottan elektrifieras. Det finns förvisso gott om elenergi, så det blir under de kalla dygnen det blir kritiskt.
Föreläsning:
EU-politik som påverkar användningen av biobränslen i kraftvärme- och värmeverk, Kjell Andersson
Fråga:
Vad tror du om framtiden för renodlad energiskog, typ Salix? Både kort och lång sikt map hållbarhetskriterier mm
Svar:
Jag ser ingen ljusning för Salix i Sverige på kort sikt. Kanske större möjligheter för poppel och hybridasp. För att få lantbrukare att våga investera i snabbväxande energiskog måste det finnas etableringsstöd på tillräckligt hög nivå. Att byta gröda som låser markanvändningen för lång tid är ett risktagande. Rent tekniskt är Salix ett utmärkt alternativ, med mycket hög produktion per hektar, om man sköter den rätt. Dessutom en fantastisk svensk innovation och resultat av avancerad forskning på SLU. Tyvärr har sett alternativ behandlats styvmoderligt, inte minst genom restriktioner för stöden från EU-nivå. Idag vill både den svenska Klimatpolitiska vägvalsutredningen och EU-kommissionen satsa på cellulosahaltiga energigrödor. Den svenska utredningen för att bind och lagra upp kol i växterna och marken. EU-kom för att man har fördomar om att odla energigrödor som kan ätas av människor eller husdjur. Men EU:s inställning är ambivalent. I en del förslag är man negativ också till cellulosahaltiga energigrödor.
För att salixodling ska komma igång igen krävs:
- Ett generöst etableringsstöd.
- Tydliga långsiktiga spelregler både från EU och Sverige.
- En växande marknad för biobränslen – det främsta skälet till att Salix inte fått ”take off” är att vi hela tiden haft överskott av biobränslen och relativt låga priser + konkurrens från billiga bränslen som rt och avfall.
Fråga:
Hur tycker du att företagen i branschen själva ska agera för att få rimliga EU-villkor?
Svar:
Engagera sig i organisationer som har närvaro i Bryssel och kan påverka kommissionen, som Bioenergy Europe, Svebio, Energiföretagen. Skogsindustrierna och skogsägarnas organisationer, beroende på i vilken bransch man jobbar.
Kontakta EU-parlamentariker, svenska politiker och departementstjänstemän. Kontakta EU-kommissionens kontor i Sverige. Framför kritik och oro för dåliga förslag. Delta i EU-kommissionens konsultationer.
Fråga:
Vilka förslag kan skapa mest bekymmer för värme- och kraftvärmeföretagen.
Svar:
- Nya och svårtolkade hållbarhetskriterier
- Ökade rapporteringskrav för små anläggningar
- Krav på att visa klimatnytta i befintliga anläggningar
- Osäkerhet kring om vissa bränslen klarar sig i ETS
- ev. skatt på fasta biobränslen
- Osäkerhet om biooljornas beskattning
- Ökad reglering av råvaran enligt kaskadpricipen
- Ökade mål för kolinbindning i skog kan reducera avverkningsnivåerna avsevärt, vilket minskar tillgången på biprodukter och avverkningsrester
Fråga:
Hur stora är möjligheterna att förändra förslagen? Ska man räkna med att det blir så här om ett par år, eller finns det chans att EU backar?
Svar:
Förslagen kommer säkert att revideras på en del punkter. Energiskattedirektivet går troligen inte igenom i de delar som handlar om att lägga minimiskatt på biobränslen. Vi kanske kan lyckas skjuta upp de nya hållbarhetskravet några år.
Det kommer att bli en stor principiell strid om hur förslagen inkräktar på skogspolitiken, som är en nationell kompetens.
Fråga:
Om man inför en massa restriktioner kring biobränslen – hur kommer det att påverka möjligheterna att nå klimatmålen? Hur påverkas den svenska klimatpolitiken?
Svar:
Det blir förstås svårare att nå klimatmålen. Vi ser det redan för transportsektorn och biodrivmedel, där restriktionerna för ”food and feed”-drivmedel gör att målen är mycket låga och beroendet av fossila drivmedel kommer att vara omkring 85 procent 2030.
Fråga:
Biogas är en ersättare för naturgas men hur ser det ut med tillgång och efterfrågan och hur ställer sig EU ur ett ekonomiskt och hållbarhetsperspektiv? Är det gynnsamt för Kraftvärme och industri att växla över från naturgas till biogas rent ekonomiskt?
Svar:
Det är givetvis inte så lätt att få fram tillräckligt stora volymer biogas, särskilt om man bara får använda avfalls- och restprodukter. Men vi tycker att man ska satsa på biogasen. särskilt eftersom det också reducerar utsläppen av metan. Men de stora volymerna biobränslen för konvertering måste komma från skog och åker. Avfallsvolymerna är trots allt begränsade, även om de är stora. Naturgas kan lätt bli en återvändsväg med ökat beroende av Ryssland.
Fråga:
Biokol har ju dykt upp som ett hett alternativ på sistone. Vad tror du om kombinerad värmeproduktion och biokoltillverkning?
Svar:
Jag kan inte så mycket om biokol. Man ska vara klar över att man förlorar energi om man bara gräver ner biokolet. Men om det ger en säker kollagring och ökad bördighet kan det vara värt det. Det finns säkert stora potentialer både för biokol som odlingssubstrat/kolinlagring och för metallurgiskt träkol. Sedan måste varje bolag fråga sig om man vill använda pyrolys för att göra biokol eller om man vill göra pyrolysolja som kan gå till drivmedelstillverkning eller användas som topplastolja. Det finns flera vägar och vi kommer säkert att se olika lösningar på olika platser. Min gissning är att vi i första hand kommer att se storskaliga eller mellanskaliga projekt, av ekonomiska skäl.
Föreläsning:
Biooljemarkanden, Rolf Norén & Mattias Bisaillon
Fråga:
Hur ser tillgången för eldningsbiooljor ut? Finns det risk för leveransproblem mitt i en kall vinter? Många har lager för relativ kort horisont.
Svar:
Vi ser idag ingen risk när det gäller tillgången på eldningsbiooljor, men i vanlig ordning bör man vara ute i hyfsad god tid.
– Svaren på nedanstående obesvarade frågor publiceras löpande –
Föreläsning:
Angrepp från verkligheten, David Lindahl
Fråga:
Det ser ut som rena sabotage ökat de senaste åren. Vilka genomför detta och vad är syftet?
Svar:
Fråga:
Hur vanligt är det att funna öppningar i nätverk används som handelsvara?
Svar:
Föreläsning:
Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys 2021, Mattias Jonsson
Fråga:
Kommer vi klara vårt elbehov över året för våra fyra områden med den politik som förs i Sverige, EU och Norge för perioden fram till 2050?
Svar:
Fråga:
Rent ekonomiskt för företagen, vad kan vi förvänta oss i kostnadsökning för perioden fram till 2050?
Svar:
Fråga:
Hur ser det ut med tillståndsprocessen med betoning på att få till en kortare tid? Med den utbyggnad av elintensiva företag i Sverige verkar tillståndsprocessen för både elnät och elproduktion inte stå i paritet med utvecklingen av elförbrukningen både i samhället och inom företagsvärlden. Hur motiverade är våra politiker att låta t.ex. tillståndsprocessen för utbyggnad av elnäten gå före markägarnas intressen?
Svar: